Folket

Finns det en typisk ådalsbo? En speciell stockholmare? En genuin smålänning? Människor påverkas av sin omgivning och det finns många företeelser som kan ha utformat eventuella karakteristiska särdrag. När det gäller Ådalen kan sådana företeelser vara den snabba industriexpansionen och befolkningsökningen, de ekonomiska upp- och nedgångarna, influenser utifrån, klassmotsättningar och oroligheter. Ytterligare påverkan kan komma från motsatsförhållanden som kyrka - frikyrkorörelse, nykterister - öldrickare, arbetare-arbetsgivare, strejkande - strejkbrytare och fredsivrare - militärer.

I litteraturen finns flera beskrivningar av Ådalen och dess folk. Några citat:

Citat ur Sandökravallernas år (Eric Sjöqvist)
Citat ur Ådalen 31 (Birger Norman)
Citat ur Livet äger rum (Håkan Berglund-Lake)
Citat ur I min faders hus (Mauritz Edström)

I en intervju som gjordes i samband med bygdespelet "Hungermarschen 1917" ger Manne Larsson sin bild av ådalsborna.

Även myndighetsarkiv kan innehålla beskrivningar och kommentarer som rör människorna och deras levnadsvillkor. När prästerna skulle sammanfatta läget bland sina församlingsbor lades stor vikt vid begrepp som sedlighet, nykterhet och utbildning. Detta framgår i så kallade prästmöteshandlingar

Vare sig det finns någon "karaktäristisk ådalsbo" eller inte, så har Ådalen under årens lopp befolkats av en mängd personer, från skilda håll och med varierande bakgrund. Sågverksindustrin behövde arbetskraft och folk flyttade in från när och fjärran. De som inte blev kvar i Ådalen vandrade vidare till andra arbetsplatser och några kanske återvände till sin hembygd. En del följde med de stora emigrationsvågorna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Som en motrörelse till emigrationen bildades Nationalföreningen mot emigration, i syfte att få svenskarna att stanna i landet. Nära till hands låg en utveckling av kolonisationen i Norrland, och Nationalföreningen mot emigration samarbetade också med norrländska trävaruexportörer i denna fråga.

Inbjudan från Nationalföreningen mot emigration
Uppmaning från Svenska Trävaruexportföreningen
Rapport från diskussioner i kolonisationsfrågan
Ur Hernösands-Posten 1906-01-25, "Svenskarne i Amerika"
Ur Hernösands-Posten 1906-12-15, "Svenskarna åt Sverige"
Ur Fram nr 1906/5, "Stannen i landet!"
Ur Fram nr1906/12, "Kulturbilder från Norrland. Nomadliv och arbetarliv"
Ur Hernösands-Posten 1883-03-21, "Annons: Till Amerika!"
Ur Ådalen - så bodde landsbygdens folk (Ann Renström), om emigration och egnahem

I databasen MIGREG finns in- och utflyttningar 1879-1887 och 1894-1896 för Gudmundrå registrerade, dessutom för några år med början 1879 för Resele. Personer som registrerats i in- eller utflyttningslängd kan också återfinnas i husförhörslängden.

Husförhörslängd Brunne Ångsåg (Gudmundrå socken) 1878-1888

År 1850 bodde omkring 1800 personer i Gudmundrå socken. År 1900 hade antalet stigit till drygt 8000. Bakom befolkningssiffrorna döljer sig olika levnadsöden.
Befolkningsökningen under en längre tid

Här finns några exempel från olika tider och skikt i samhället:

Paul Burchardt, disponent på Kramfors bruk.
Edla Andersdotter Gullmer, arbeterska vid bl a Kramfors sågverk.
Carl Wilhelm Löfgren, värmlandsättling född 1895 i Norrlimsta, Gudmundrå
Maria Kronberg, försäljerska m m.
Isak Poikkinän, arbetare vid bl a Sprängsviken.
Sture Nyberg, son till revisor vid Kramfors AB, född 1920 i Finland
Tre generationer Edin, samtliga fackligt aktiva.

En liten jämförelse…

Citat...