Folket
Finns det en typisk ådalsbo? En speciell stockholmare?
En genuin smålänning? Människor påverkas
av sin omgivning och det finns många företeelser
som kan ha utformat eventuella karakteristiska särdrag.
När det gäller Ådalen kan sådana företeelser
vara den snabba industriexpansionen och befolkningsökningen,
de ekonomiska upp- och nedgångarna, influenser utifrån,
klassmotsättningar och oroligheter. Ytterligare påverkan
kan komma från motsatsförhållanden som kyrka
- frikyrkorörelse, nykterister - öldrickare, arbetare-arbetsgivare,
strejkande - strejkbrytare och fredsivrare - militärer.
I litteraturen finns flera beskrivningar av Ådalen och
dess folk. Några citat:
Citat ur Sandökravallernas
år (Eric Sjöqvist)
Citat ur Ådalen 31
(Birger Norman)
Citat ur Livet äger rum
(Håkan Berglund-Lake)
Citat ur I min faders hus
(Mauritz Edström)
I en intervju som gjordes
i samband med bygdespelet "Hungermarschen 1917" ger
Manne Larsson sin bild av ådalsborna.
Även myndighetsarkiv kan innehålla beskrivningar
och kommentarer som rör människorna och deras levnadsvillkor.
När prästerna skulle sammanfatta läget bland
sina församlingsbor lades stor vikt vid begrepp som sedlighet,
nykterhet och utbildning. Detta framgår i så kallade
prästmöteshandlingar
Prästmöteshandlingar 1856,
bl a Gudmundrå
Prästmöteshandlingar 1856,
bl a Edsele och Resele
Prästmöteshandlingar 1866,
bl a Gudmundrå
Prästmöteshandlingar 1866,
bl a Edsele och Resele
Prästmöteshandlingar 1890,
bl a Gudmundrå
Prästmöteshandlingar 1890,
bl a Resele
Prästmöteshandlingar 1890,
bl a Edsele
Statistiska uppgifter 1904, Gudmundrå
Statistiska uppgifter 1904, Edsele
Statistiska uppgifter 1904, Resele
Prästmöteshandlingar 1904,
Gudmundrå
Prästmöteshandlingar 1911,
Gudmundrå
Prästmöteshandlingar 1911,
Edsele (del av)
Prästmöteshandlingar 1911,
Resele (del av)
Vare sig det finns någon "karaktäristisk ådalsbo"
eller inte, så har Ådalen under årens lopp
befolkats av en mängd personer, från skilda håll
och med varierande bakgrund. Sågverksindustrin behövde
arbetskraft och folk flyttade in från när och fjärran.
De som inte blev kvar i Ådalen vandrade vidare till andra
arbetsplatser och några kanske återvände till
sin hembygd. En del följde med de stora emigrationsvågorna
under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Som
en motrörelse till emigrationen bildades Nationalföreningen
mot emigration, i syfte att få svenskarna att stanna i
landet. Nära till hands låg en utveckling av kolonisationen
i Norrland, och Nationalföreningen mot emigration samarbetade
också med norrländska trävaruexportörer
i denna fråga.
Inbjudan från Nationalföreningen
mot emigration
Uppmaning från Svenska Trävaruexportföreningen
Rapport från diskussioner i
kolonisationsfrågan
Ur Hernösands-Posten 1906-01-25,
"Svenskarne i Amerika"
Ur Hernösands-Posten 1906-12-15,
"Svenskarna åt Sverige"
Ur Fram nr 1906/5, "Stannen i
landet!"
Ur Fram nr1906/12, "Kulturbilder
från Norrland. Nomadliv och arbetarliv"
Ur Hernösands-Posten 1883-03-21,
"Annons: Till Amerika!"
Ur Ådalen - så bodde
landsbygdens folk (Ann Renström), om emigration och egnahem
I databasen MIGREG finns in- och utflyttningar 1879-1887 och
1894-1896 för Gudmundrå registrerade, dessutom för
några år med början 1879 för Resele. Personer
som registrerats i in- eller utflyttningslängd kan också
återfinnas i husförhörslängden.
Husförhörslängd Brunne
Ångsåg (Gudmundrå socken) 1878-1888
År 1850 bodde omkring 1800 personer i Gudmundrå
socken. År 1900 hade antalet stigit till drygt 8000. Bakom
befolkningssiffrorna döljer sig olika levnadsöden.
Befolkningsökningen under
en längre tid
Här finns några exempel från olika tider och
skikt i samhället:
Paul Burchardt, disponent på
Kramfors bruk.
Edla Andersdotter Gullmer, arbeterska
vid bl a Kramfors sågverk.
Carl Wilhelm Löfgren, värmlandsättling
född 1895 i Norrlimsta, Gudmundrå
Maria Kronberg, försäljerska
m m.
Isak Poikkinän, arbetare vid
bl a Sprängsviken.
Sture Nyberg, son till revisor
vid Kramfors AB, född 1920 i Finland
Tre generationer Edin, samtliga
fackligt aktiva.
En liten jämförelse
Citat...
|