Studiehandledning
På denna site presenteras ett 30-tal forskningsuppgifter
av varierande svårighetsgrad. Flera av dem utmanar det
källkritiska tänkandet. Uppgifterna är möjliga
att lösa enbart med hjälp av det material som visas,
men behöver inte följas strikt. Kanske kan uppgifterna
väcka nya frågor och infallsvinklar. Vissa uppgifter
kan även användas som inkörsport och inspirationskälla
till utförligare forskning.
Denna studiehandledning, avsedd att fungera som ett stöd
för lärare och studiecirkelledare, innehåller
inget facit. Däremot kan man få tips om var man kan
hitta tänkbara svar på frågorna. I några
fall ges även en bakgrund till frågan och syftet
med den.
Tänk också på att de texter som återfinns
under "Lagar och förordningar" och "Citat"
kan ge ytterligare aspekter på en fråga.
Uppgift 1
När behovet av arbetskraft ökade, flyttade många
människor in. Även utflyttningar skedde, liksom emigration.
Ökade totalbefolkningen? Varifrån - från vilka
landskap - kom de inflyttade personerna? Går det att urskilja
några "toppar" eller "dalar"? Jämför
olika år! När det gäller in- och utflyttning
respektive emigration, kan man se några tendenser när
det gäller yrken? Se databas MIGREG!
Det hävdas att det stora flertalet sågverksarbetare
härstammar från Värmland och Dalarna samt från
jordbrukssocknar. Stämmer detta? Eric Sjöqvist har
skrivit om förändringen i befolkningsstrukturen. Industrin
drog till sig ungt folk och även yrkessammansättningen
ändrades, från bönder till arbetare. Åsikts-
och attitydmotsättningar bör ses med den förändrade
befolkningsstrukturen som bakgrund.
Utöver de kvantitativa uppgifterna i databasen finns det
under rubriken Folket (Några levnadsöden) bra beskrivningar
på hur man flyttade runt bland industrier för att
få jobb.
Uppgift 2
Vilken bild ges av "ådalsbon" i olika sammanhang?
Ges det någon förklaring till varför ådalsbon
är som han är, och är han verkligen sådan?
Fundera på olika yttre och inre faktorer som kan påverka
personligheten/mentaliteten!
Intervju Manne Larsson
Citat Birger Norman, Mauritz Edström m fl
Prästmöteshandlingar
Personlighets/mentalitetspåverkande faktorer, t ex naturen,
lugnet, impulser utifrån, fattigdom, arbetslöshet,
egendomslöshet, beroendeställning till "överheten",
missbruk m m
Uppgift 3
Försök att se ett samband mellan träindustrin
- rörelsen mot emigration - egnahemsrörelsen - kolonisationen
av Norrland! Vilka "aktörer" fanns och vad tror
Du var deras främsta syfte?
Töre AB, handlingar rörande Föreningen mot emigration
Tidningsklipp: Artiklar mot emigration
Citat ur Ann Renströms "Ådalen - så bodde
landsbygdens folk"
Uppgift 4
I länsstyrelsearkiven (taxeringslängderna) kan man
få en bild av industrialiseringens frammarsch. Jämför
ägandet av jordbruksfastigheter alt. fabriker etc. i socknarna
Gudmundrå, Resele och Edsele. Jämför också
över tid (år 1871 och 1901). Jämför även
med 1850 års uppgifter (under gudmundrå.då)
Se industrialiseringens frammarsch - nya företag på
marknaden. Visa hur man kan kartlägga t ex bolagens uppköp
av skog i inlandet. Hur har detta påverkat inlandet (jordbruken)
respektive kustsocknarna (från självförsörjande
bonde till löneanställd)?
Uppgift 5
Sågverksdisponenten - en girig despot eller en trivsam
fadersgestalt? Hur framställs sågverksdisponenterna
i olika sammanhang?
Tage Hedborg, om "Ådalens mest framstående
män"
Klipp ur Sågverks- och brädgårdsarbetaren (1905),
En human sågverksdisponent i Norrland
Klipp HP (1906), Intervju med Fahlén på Dynäs
Citat Mauritz Edström
Citat N D Quist
Uppgift 6
Här och var i materialet framkommer människornas
olika levnadsvillkor. Jämför t ex:
levnadsstandarden mellan arbetare och disponenter, t
ex Lydia Hedborgs beskrivning av Tages 50-årskalas kontra
Mauritz Edströms plättstekning.
Edla Andersdotter Gullmers liv med Maria Kronbergs! Vad
förenar och skiljer dem åt? Vilken hjälp fick
de från samhället?
Dessutom:
Tage Hedborgs beskrivning av Lugnviks herrgård (11 rum)
jämfört med torpare Wallins ansökan om förbättringsbidrag
(1 rok)
Intervju m Agaton Lundin (om hans barn som svalt ihjäl
pga mjölkbrist när "disponenten fick 10 liter
mjölk per dag")
Berättelser om kringflackande arbetare, under rubriken
Folket (Några levnadsöden)
Uppgift 7
Länsstyrelsens taxeringslängder visar bland annat
detaljer kring de offentliga byggnaderna (skolor, kyrkor, bönehus
etc.). Diskutera vilka byggnader som har tillkommit med anledning
av industrialiseringen? De olika folkrörelserna? Jämför
även med Resele och Edsele!
Kan ge en vink om vad företags- och andra etableringar
medför för en bygd, inte bara i form av arbetstillfällen.
Även tänka på "omvänd" infrastruktur
- t ex vad Höga Kustenbrons och Botniabanans tillkomst
kan betyda för området.
Uppgift 8
Ångermanälven hade stor betydelse för industrin
och för kommunikationerna i övrigt. Ge exempel!
Landshövdingeberättelser 1851-1855
Utskeppningen från Lunde 1883
Turlistor passagerarbåtar 1886
Uppgift 9
Flera av de mest pådrivande i Sandökravallerna m
m var unga - rebelliska - som kämpade för en förändring
av samhället. Kan Du se några likheter/skillnader
med aktuella händelser?
Jfr Göteborgskravallerna, Greenpeace, Plogbillrörelsen.
Uppgift 10
Undersök de olika folkrörelsemedlemmarnas bakgrund!
Ursprung, yrke, ålder, kön. Se databas MEDREG! Går
det att urskilja några tendenser? Skiljer sig de olika
folkrörelserna från varandra och/eller finns det
likheter? Förekommer samma personer som medlem i flera
organisationer?
Några exempel:
Var medlemmarna födda på orten eller kom de "utifrån"?
Fanns det fler kvinnor i väckelserörelsen än
i nykterhetsrörelsen eller tvärtom? Var ungdomarna
föreningsanslutna? Hur ser fördelningen ut mellan
arbetare och tjänstemän?
Uppgift 11
I IOGT-logen Friskt Mods historik berättas att Sandvikens
sågverksförvaltning bekostade arbetarnas medlemsavgift
till nykterhetslogen och även föreningens prenumeration
på tidskriften Reformatorn. Fundera över orsakerna
till detta och även till det som hände sen!
Det var inte ovanligt att medlemmar uteslöts ur föreningarna.
Kontrollera i MEDREG vilka orsaker som uppgavs!
Uppgift 12
Försök att hitta bevis för samarbete respektive
oenighet mellan de olika folkrörelserna!
I protokoll och annonser framgår att man samarbetade,
främst när det gällde lokalfrågor.
I protokoll framgår även att nykterhetsrörelsen
stötte på motstånd från de religiösa.
Uppgift 13
Väckelserörelsen bemöttes till en början
med skepsis från det etablerade samhället. Ge exempel!
I prästmöteshandlingar framkommer kyrkans oro över
den framväxande frikyrkligheten. Kanske en rädsla
för att kyrkans makt skulle minska? Se även Lagar
och förordningar.
Uppgift 14
Nykterhetsrörelsen hade, enligt Sjöqvist, en samhällsbevarande
framtoning och fick ett relativt positivt bemötande. Finns
exempel på motsatsen?
Från kyrkans sida (prästmöteshandlingar) förekom
både positiva och negativa kommentarer. Det finns i föreningsprotokoll
exempel på oenighet mellan nykterhetsrörelsen och
väckelserörelsen.
Uppgift 15
På vad sätt framträder kvinnor i de framväxande
folkrörelserna?
Medlemsmatriklar (databas MEDREG) I föreningar med både
kvinnor och män (t ex nykterhets- och väckelseföreningar),
hur stor andel av medlemmarna är kvinnor?
Tidningsklipp bl a om kvinnlig rösträtt, Kata Dalström,
protokoll m m från kvinnoklubbar
Intervju med Thure Nyberg om hungermarschen (där kvinnor
gick i täten)
Uppgift 16
På svensk arbetsmarknad erkändes föreningsrätten
(rättighet till motpart på arbetsmarknaden att tillhöra
arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet
och att verka för organisationen) av SAF och LO genom ett
avtal 1906. Lagfäst blev rätten 1936 genom Lagen om
förenings- och förhandlingsrätt. Hur debatterades
föreningsrätten i tidningarna omkring 1906?
Tidningsklipp ur
Hernösands-Posten: intervju med herr Fahlén på
Dynäs
Stridsfacklan: Den stora islossningen m fl artiklar
Uppgift 17
Föreningsrättsstriden på Dal utmynnade i Sandökravallerna
1907. Jämför händelseförloppet, så
som det beskrivs av - åklagare; -försvarsadvokat
Daniel Bergsten och den åtalade Albert Sundin.
Jämförande av olika källor.
Uppgift 18
Jämför de olika straffen som utdömdes efter
Sandökravallerna. Titta också på brottsrubricering
och lagtext. Läs även tidningsdebatten om de hårda
domarna, som ansågs bero på en ålderdomlig
lagstiftning. Finns moderna, liknande exempel?
T ex tårtkastningen på kungen. Under den efterföljande
rättegången upptäcktes att gällande lagstiftning
mot s k högmålsbrott var Strafflagen från 1864
(kap 9, Om Majestätsbrott).
Uppgift 19
Analysera dikten "Facklan brinner!" Vad kan diktaren
syfta på?
Uppgift 20
Vilka åtgärder vidtog staten för att begränsa
minderårigas arbete omkring sekelskiftet 1900?
Ny lag tillkom. Yrkesinspektionen kontrollerade att lagen efterlevdes
(dokument under rubriken Ångsågar och massafabriker).
Uppgift 21
En del av materialet rör kvinnor i arbetslivet. Ge exempel!
Ur Några levnadsöden (Gullmer, Kronberg)
Klipp HP, Om kvinnliga stuveriarbetare (1906)
Intervju med Hildur Nordin (Hungermarschen)
Kvinnornas fansång
Uppgift 22
Varför uppmanades arbetarna att ansluta sig till en fackförening?
Vilka risker kunde det medföra att ansluta sig? Jämför
med hur det är idag!
SSIAF avd 93 Sprängsviken resp. SSIAF Ådalens Samorganisation:
Uppmaning!
Fackligt anslutna arbetare kunde bli avskedade "utan anledning",
ex: Protokoll 1907, SSIAF avd. 76, Frånö.
Uppgift 23
Ge exempel på hur motsättningarna mellan arbetare
och arbetsgivare tog sitt uttryck!
Strejker, lockouter. Konflikter och underhandlingar under depressionen.
Föreningsprotokoll och div. korrespondens
Landskansliets rapport om läget på olika arbetsplatser
(sågverk) under storstrejken. Strejk, lockout, användande
av oorganiserad arbetskraft.
Intervju med Agaton Lundin. Blev trakasserad pga att han var
fackligt aktiv.
Fackligt anslutna arbetare kunde bli avskedade "utan anledning".
Protokoll 1907, SSIAF avd. 76, Frånö.
Uppgift 24
Så kallade "hungermarscher" ägde rum runt
om i landet under våren 1917. Hur gick det till i Ådalen?
Uppgift 25
Fritz Fredrik Ferdinand Ståhl var inblandad i såväl
Sandökravallerna som Hungermarschen i Nyland. Han beskrivs
på olika sätt och i skilda sammanhang. Vilken bild
får du av honom?
Intervjuer Hungermarschen
Vittnesmål vid rättegångar (1907 och 1917-18)
Kungliga Medicinalstyrelsens intyg om Ståhls sinnesbeskaffenhet
Uppgift 26
Ge exempel på att strejkbrytare har använts i Ådalen
även före 1931!
Sandökravallerna
Fackföreningsprotokoll under storstrejken
Rapporter inkomna till landskansliet ang läget vid sågverken
1909
Uppgift 27
Hur beskriver sågverksdisponenten Tage Hedborg de - ur
hans synvinkel - troliga orsakerna till 30-talets depression?
Internationellt perspektiv!
Uppgift 28
Under 30-talets depression ökade arbetslösheten och
kommunerna fick i uppdrag att rapportera in läget till
länsstyrelsen (landskansliet). Hur var läget i Gudmundrå
respektive Edsele i maj 1931? Fundera över direkta och
indirekta konsekvenser av en konjunkturnedgång inom en
specifik bransch!
Uppgift 29
Hur tog sig depressionen uttryck rent konkret för ådalsborna
(både under arbete och fritid)?
Lönesänkningar - ev. arbetslöshet. Konflikter
mellan fackförening-arbetsgivare p g a detta.
Depression och arbetslöshet påverkar nöjesliv
och fritid (danstillställningar och fotbollsmatcher fick
ställas in p g a för få deltagare).
Tage Hedborgs text om depressionen (Kreugerkraschen m m).
Sture Nybergs berättelse.
Uppgift 30
"Vi övergick emellertid aldrig till våldsamheter,
ligistfasoner eller egendomsförstörelse som dagens
fans hos vissa klubbar gör", berättar Sture Nyberg
om 1930-talets fotbollsmatcher. "Det berodde förmodligen
på att vi var mera väluppfostrade, disciplinerade
och hade fått lära oss att veta hut." Tror du
att det var så lugnt på läktaren? På
planen? En matchrapport från Svanö Sportklubb 1933
visar en annan bild. Hur är det idag?
|